Efter en rejäl sovmorgon inleddes måndagen med dagboksskrivande för söndagskvällen följt av en promenad in till centrum för att handla lite, bland annat en ny 1,5-liters Trocadero till kvällen. Strax före klockan 15 mötte jag tillsammans med Melissa och Lillen upp Lina och hennes team från Eyeworks och därefter anslöt först jag och sedan övriga till Jannez traditionella fest vid Scoutstugan. TV-teamet hade hoppats kunna filma en del med Melissa och mig i samband med detta men de planerna fick de rucka lite på för givetvis tog Kjelle över showen, måhända som sig bör när det faktiskt var deras fest. Det var hur som helst en trevlig tillställning som jag hoppas kunna bevista fler gånger.

Min danskväll inleddes en timme i förtid då jag mötte upp TV-teamet redan klockan 19 för lite snack, filmande och genomlysning av Folkets Park Orrskogen. När dansen sedan tog fart vid slaget 20 så blev det snabbt folkigt på bana tre där jag kom att tillbringa i stort sett hela kvällen. Det blev snäppet stökigare än kvällen innan men ändå inte så extremt trångt, mest knuffigt och delvis kunde detta tillskrivas kaoset framför scenen där en ganska stor skara samlades framförallt när Arvingarna spelade. Jag säger bara, såååå tröttsamt, spelas det musik för dans så har jag faktiskt noll förståelse eller acceptans för att det ska stå en hord mer eller mindre fulla "diggare" och drälla framför scenen.

Stökigheten som gjorde att jag fick en del halvtråkiga danser gjorde att jag tappade danslusten en aning. Jag försökte peppa mig själv genom utflykter till i tur och ordning bana fem och bana två. Syftet med dessa utflykter var förutom miljöombytet också att testa dessa dansgolv, samt att höra Highlights som spelade på bana fem. Nu lyckades jag inte så bra med att pricka in Highlights vilket innebar att det istället blev en dans till Thor-Görans, en inte helt angenäm upplevelse, ärligt talat riktigt skabbigt enligt mina dansmusiköron. Jag tycker det vore en god idé att ha spelschema med tider på varje bana så att man faktiskt kan kosta på sig att aktivt gå och testa andra band och banor, utan att för den skull förlora en massa värdefull danstid. På vägen tillbaka till bana tre mötte jag Helene som gjorde mig sällskap i att i ett och samma slag testköra såväl Thorleifs som bana två, men varken musiken eller publiken på denna bana inspirerade oss till att dansa mer än ett varv runt.

Jag kände mig i det skedet fortfarande inte alls på hugget så jag passade på att köpa en hamburgare med läsk (det fick bli Cola i brist på Trocadero) för att få lite ny energi. Jag tog mig själv i kragen och gick ut hårt för att åter ta bana tre i besittning, men efter ett par bra fast ändock inte "uppvaknande" danser höll jag på att ge upp. Då, när hoppet kändes ute att återfå danslusten, då blev jag plötsligt uppbjuden av vad som skulle visa sig vara ett riktigt dansess, vilken följsamhet. I ett slag var min dansenergi åter och den höll sedan i sig kvällen ut, tänk så snabbt danshumöret kan vända.

Banden för kvällen gjorde bra ifrån sig, Arvingarna spelade som vanligt riktigt bra men var också som vanligt lika roliga att beskåda som en taskigt putsad betongvägg. Kindbergs hade jag inte hört tidigare men de överraskade mig med en mycket hög och livfull energinivå och jag ser fram emot att höra dem igen när de spelar en egen danskväll.

Sammanfattningsvis kan jag säga att min andra kväll i Malung också blev en kul kväll, men med såväl höga toppar som djupa dalar. Vissa som jag absolut hade hoppats få fatt i för att dansa med såg jag inte på hela kvällen trots att vi tydligen tillbringat en stor del av kvällen på samma dansbana. Något som jag reagerar över är generellt att danskvällarna (förutom på söndagen) slutar klockan ett, jag tycker de borde köra till klockan två alla kvällar när det ju faktiskt är två band som spelar på varje bana.

Efter lite eftersnack utanför parken i den sköna natten vandrade jag "hemåt", mina danskumpaner hade då redan fått sällskap av John Blund och jag fick således varva ner med en nattfika för mig själv, helt ok det också!