Efter en vecka i Norrköping var jag så på väg norrut, och utan att egentligen planera för det så föll det sig som så att ett nedslag på Parken i Gävle passade som hand i handske i tid och rum längs vägen. Jag rullade in till Parken i lagom tid vid 17:40 och kunde således lugnt ta dansgolvet i besittning från första dans. Eller mer korrekt sagt så HADE jag kunnat inta golvet från första dans, jag valde dock att avvakta lite och kolla in läget.

Om lördagskvällen bjöd en oplanerat inställd DansYrakväll så kom söndagen att bjuda en än mer oplanerat spontan danskväll i Ljungsbro. Utvilad efter en uppenbart väl behövd mastodontnatt i sängen mellan lördag och söndag (där någon dessutom tjuvade en timme mellan 02:00 och 03:00) så tillbringade jag på söndagsmorgonen först några faktureringstimmar på kontoret innan jag packade mig i bilen (mammas bil då SEM står i Boberg och inväntar hjullagerbyte) och rullade söderut mot Norrköping.

Söndagen hos Malin bjöd en lugn dag, lång sovmorgon, lyxig frukost, liten välgörande promenad i solen, kakor, varefter det var hög tid att göra oss i ordning inför kvällens dans. Vi rullade mot Gävle vid 15:30-tiden, planen hade varit att möta upp vänner för gemensam middag men dessa planer ändrades så vi valde att äta för oss själva, Emelie, Malin och undertecknad. Valet av restaurang blev en flopp, men vi blev ändock mätta. Till Parken anlände vi 17:30, enligt plan, och kunde i lugn och ro komma in och infinna oss på dansgolvet till första dans.

En annorlunda kväll väntade, min och Cecilias gemensamma födelsedagsfest med dans på Furuparken. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om allt som skedde före, under och efter denna festkväll, men jag väljer att fatta mig ganska kort. Planeringen hade pågått sedan i december men ändå kändes allt sent påkommet, inte minst de riktigt konkreta förberedelserna som kom igång ordentligt först under veckan innan, mest påtagligt från onsdag eftermiddag då Cecilia äntligen kom hem ifrån Umeå.