Klockan 15:30 på söndagseftermiddagen lämnade en fullpackad bil med blandade jämtar Optand med destination Sundsvall där det vankades dans till Blender, således andra Blenderkvällen den här helgen. Erik S. körde och med i bilen var förutom undertecknad också Carina, Eva och Karin. Vi ankom till Parken i lagom god tid och kunde ta dansgolvet i besittning till första dans.

Med tanke på att Blender ganska nyligen spelade på Parken i Sundsvall och att söndagsdanser är ett rätt oprövat koncept på Parken så hade jag inga givna förväntningar på kvällen, men tänk vilken kväll det blev. Publiksiffran landade gissningsvis på cirka 300 personer, vilket måste sägas vara riktigt bra för att vara en söndag, och stämningen var hög.

Blender har jag förstås inte så mycket att säga om, de levererade givetvis på topp precis som vanligt, ingen är perfekt men Blender är nog de som är närmast att vara perfekta. Det enda negativa jag kan säga om kvällen som helhet är dock att man körde så kallat "demokratiskt" precis som om det vore det normala och yppade inte ett ord om annat. Detta med fri anarki på dansgolvet är ett OTYG, ett JÄVLA OTYG (observera den välmotiverade svordomen) som nu spridit sig söderifrån och besmittat våra nordliga trakter, och det är endast förnuftiga arrangörer som kan se till att bekämpa den epidemin.

Jag fick en helt fantastisk kväll, jag stod över en dans men dansade istället en dans i paus så det blev verkligen en fullmatad afton. Med för lokalen lagom mycket folk så fanns utrymme att dansa ut helt och fullt och med Blender på scen fanns även de musikaliska förutsättningarna. Min energi kändes lite vacklande tidigare under dagen men väl på plats så fanns den där och vilka danser det blev; känsla, kraft, balans, nyanser, urladdning...Firefox! Inga namn, ni vet vilka ni är! Några härliga "äntligen"-danser med saknade dansvänner blev det, och även ett förträffligt nyförvärv. Nästan allt jag kan tänkas önska av en danskväll med andra ord!

I paus köpte jag som vanligt en 60-kronors index-fika i fiket, vilken avnjöts i sällskap av Christel som alltså sedermera avbröt mitt fikande för en dans till "När vi äntligen såg varann", jag kan erkänna att jag inte var helt ofrivillig att dansa till den låten två gånger samma kväll.

När danskvällen så var till ända rullade vi åter mot Östersund efter att först ha stillat hungern genom ett besök på Big Boy, eftersnacket gav vid handen att alla i sällskapet tycktes mäkta nöjda med kvällen.