På midsommardagen blev det ingen dans för mig. Jag hade funderat på såväl Bredsele Park i Kusfors som Mannes Loge i Svärdsjö men valde till slut att helt avstå, dagen kom ändå att präglas av en hel del dansrelaterade aktiviteter samt att jag också behövde få lite vila i hemmets lugna vrå.

Något som jag däremot sedan länge bestämt var att jag på söndagen skulle bege mig till Vårbacken i Nedansjö för att dansa till Svänzons och Voyage, de senare hade jag inte tidigare hört så jag var mycket nyfiken på att äntligen få dansa till dem. Maria Hallin gjorde mig sällskap och det visade sig vara rätt lagom att ha 1:40 på sig för att avverka de 15 milen från Optand till Nedansjö.

Det blev inte några lavinartade publikskaror som vallfärdade till Vårbacken denna afton, nej ärligt talat var det väldigt glest i leden. Dock fanns det folk att dansa med så kvällen blev absolut en trevlig sådan, några historiska dansögonblick att tala om bjöds det däremot inte på. Golvet var väldigt trögt, särskilt inledningsvis, det kändes också måttligt välstädat och överlag upplevde jag stället som dåligt förberett inför dansgästernas ankomst. Precis som i Haverö har golvet en hel del springor som jag hakade upp mig på och i, golvet är inte alls dåligt men inte heller riktigt bra.

Mest spännande och intressant denna afton var givetvis den musikaliska föreställning som levererades från scenen. Voyage inledde första halvtimmen innan Svänzons fick ta scenen i besittning och sedan byttes de av så att de vardera spelade tre akter innan de gemensamt intog scenen den sista halvtimmen. För att börja med det omdöme som känns enklast så kan jag inte annat än konstatera att Svänzons verkligen är tillbaka i klassisk form, i riktig högform. De är sprudlande bra, de har roligt och de levererar utsökt modern dansmusik. Att de endast får en fyra av mig den här kvällen beror på att de ju trots allt bara spelade i två timmar och då brukar jag ju vanligen hålla inne med toppbetygen.

Att ge ett väl avvägt omdöme om Voyage är betydligt mycket svårare. Just Vårbacken med en till numerären liten publik kändes som en rätt dålig plats för ett första möte, ty den lokalen är mycket svår rent akustiskt med många hårda ekoeffekter. Inledningsvis så spelade Voyage på tok för högt vilket gav ett enormt skränigt ljud, till andra akten hade de dock dragit ner ljudet till nästintill bra nivå och då lät det mycket bättre. Denna justering till trots så var just ljudet det som jag störde mig mest på under kvällen, det var skränigt på ett sätt som jag upplevde som mycket besvärande. Rent musikaliskt låter det dock mycket bra om Voyage som består av duktiga musiker och fina sångröster. Vissa låtar klingade ljuvligt bra och jag är säker på att dessa kvalitetstoppar kommer att bli alltfler med tiden. Repertoaren som sådan föll mig också helt och fullt i smaken, det är uppenbart att mitt musikaliska hjärta är hemma i 80-talet. Att sätta betyg på Voyage är ärligt talat inte lätt, ty de uppvisar styrkor som sällan skådas hos nybörjarband. Oftast är det så att den unika profileringen, identiteten hos bandet, är det som utvecklas sist och som kan ta flera år på sig för att falla på plats medan de musikaliska och tekniska kvaliteterna i regel finner sin form betydligt mycket snabbare. Med Voyage tycks allt vara upp-och-nervända världen för de har redan nu en egen profil och en repertoar som känns såväl genomtänkt som balanserad och spännande. Däremot finns en hel del att göra vad gäller framförande, arrangemang och inte minst ljudbilden. Spelglädjen och den underbara repertoaren bådar hur som helst gott och det är möjligt att det redan nu skulle ha räckt till en fyra om de spelat själva en hel kväll. Nu stannar dock betyget på tre kapsyler men det är ett mycket gott godkänt första betyg till ett band som jag är övertygad om har framtiden för sig.

Vi tog fikapaus vid 20-tiden och köpte macka i fiket, Trocadero fann vi i bilen tillsammans med myrstackar från Eldorado. Mackorna av "baguette"-typ kostade 25 kronor och det får väl sägas vara ok, några särskilt spännande eller stora mackor var det dock inte tal om. Personalen i fiket tycktes för övrigt vara enormt oerfaren och alls inte drillad för sina uppgifter, det var tur för dem att det var nonstop denna afton och därmed ingen koncentrerad anstorming till fiket.