Vid 15-tiden anlände jag och Yohanna med motorcykel till Moliden och Johanssons residens där vi bjöds på fika, middag och trevligt umgänge innan det var dags att göra sig redo för kvällens dansäventyr. Örjan bjöd på skjuts till Gräsmyr och med i bilen hade vi även Linda som vi plockade upp inne i Ö-vik. Vi anlände till Gräsmyr strax före klockan 20 och jag kunde tillsammans med Yohanna inviga danskvällen (först upp på golvet) några sekunder före Örjan och Linda. De första 3,5 timmarna dansade jag hela tiden och hade superskoj, precis som väntat dök där upp många bekanta ansikten från de nordligare nejderna, ansikten som jag sett fram emot att återse då jag ju numera inte rör mig norrut lika frekvent. I ärlighetens namn saknade jag dock vissa från Umeå/Skellefteå/Piteå som jag hade hoppats skulle dyka upp denna kväll, men man kan ju inte alltid få allt som man önskar och den stundande dansveckan på Öland var sannolikt en faktor som förklarade avsaknaden av iaf vissa personer. Publikmässigt kan man inte påstå att den här danskvällen blev någon enorm skrällframgång (sannolikt dock tillräckligt) ur ett arrangörsperspektiv, men som dansare var folkmängden perfekt och kvällen bjöd på utsökta dansmöjligheter både utrymmes- och utbudsmässigt.

Först upp på scen var Highlights med en inledande halvtimme, sedan följde Shake och Nova med likaså varsitt halvtimmespass. Efter denna smakprovsinledning körde de sedan varsitt entimmespass, vilket nog var ett bra upplägg för både band och publik. Som väntat bjöd både Highlights och Shake på spelningar som till 100% föll mig i smaken, personligen skulle jag utse Shake till kvällens kungar men då båda tillhör det absoluta toppskiktet tjänar det inte mycket till att försöka rangordna dem. Som vanligt vid nonstopdanser håller jag dock inne med toppbetyget då den effektiva speltiden per band bara var två timmar och tjugo minuter. Att dansa till Nova var för mig en ny upplevelse och intrycket var helt klart blandat. De spelar i en mognare division än de andra och dessutom kändes den musikaliska kvalitén lägre än för både Highlights och Shake. Dock tyckte jag de var fullt ok och jag dansar gärna till dem igen, de kändes som kvällens "tredjeband" men som sådant får de helt klart godkänt av mig, även om jag då ska poängtera att all min paustid under kvällen (planerad likväl som oplanerad) förlades till de stunder då Nova spelade.

Vid 23.30 tog vi (jag, Yohanna, Linda och Frida) en halvtimmes fikapaus där det avnjöts både mackor och sliskfika, detta då fikapriserna och utbudet var helt ok. Statistikern kan notera att det här var min 100:e danskväll sedan 2006 års början, dvs för min nuvarande "topplisteperiod". Likaså var det här min tredje danskväll på raken, och detta senare faktum var säkert huvudanledningen till att jag efter vår halvtimmes rast med kroppen i sittande läge hade väldigt svårt att riktigt komma igång och få upp entusiasm, energi och danslust till normala nivåer. Jag dansade förvisso de första två timmarna efter paus, men därefter var orken som bortblåst och i den stunden var jag fullt villig att instämma i vad Danstanten yttrat tidigare samma dag, "dans är överskattat". Således blev det under novas sista pass istället ännu en fikapaus då vi surrade en del med Larse, Christine och Peter i Shake, och sedan avslutades kvällen med några få sista danser (på ren och skär tjurighet) innan danskvällen avrundades strax efter klockan tre. Dansnöjda återvände vi så till Moliden där sängen väntade ytterst lockande, undertecknad tog dessutom chansen och sov i bilen på väg hem innan kudden slutligen fick sällskap vid femsnåret.