Så var det då dags att uppgradera Erikslund från röd till blå status på min danskarta (röd=ett besök, blå=2-9 besök, grön=>9 besök). Även denna gång var det Tina och Monica som arrangerade och kvällen blev riktigt trevlig och lyckad, precis som förra året.

En skillnad mot förra året var att denna gång flankerades Perikles av våra jämtländska hjältar, Jannez. Både dessa band är ju unikum i branschen, alltid lika kul att se/höra dem sida vid sida, två band som vet hur allt fungerar, känner sin egen förmåga och dessutom kan samarbeta väl (även om de inte spelade något tillsammans). Samtidigt som Jannez och Perikles har många likheter i att de är riktigt välrutinerade med ungefär samma ålder och att båda lirar helt utan "fusk" så är även skillnaderna påtagliga när man ställer dem sida vid sida. Jannez representerar det pålitliga och trygga, här vet man verkligen vad man får och det levereras i stort sett prickfritt. Perikles å andra sidan blandar sina tidlösa topplåtar med en stor andel nytt populärmaterial och även låtar från "Pex & the Boys" repertoar, det känns ibland rätt galet, allt är långt ifrån perfekt, men det är KUL! Kombinationen Jannez+Perikles faller i alla fall mig mycket väl i smaken! När det gäller variation så kan man notera att i Jannez är rollerna helt fasta, var och en har sitt instrument och Kjelle sjunger på de flesta låtar, den enda variationen är när Peo agerar solist ibland. Perikles är en man starkare än Jannez och det skapar förstås större variationsmöjligheter, men det är knappast hela förklaringen till att Perikles kan leverera en större omväxling. Jag gjorde följande reflektion igår; Perikles är 5 män, men totalt innefattar bandet:

• 5 manliga solister (alla, ja, Pex har agerat solist, vem minns inte Jazzgossen?)
• 1 kvinnlig solist (Göran)
• 1 trummis (Göran)
• 1 basist (Pex)
• 2 gitarrister (Anders, Lunkan)
• 3 keyboardister (Janne, Anders, Lunkan)

Det finns säkert fler vikiga roller som jag glömt, men oavsett så är detta imponerande!

På dansgolvet blev det under kvällen rätt stökigt. Det var egentligen inte enormt mycket folk, men en hel del pansarkryssare utan kapten bröt sin väg genom dansvimlet, likväl som andra svårdefinierade ekipage. Jag tyckte mig behöva ha ungefär lika hög krockberedskap som en Jannezkväll på Aspåsnäset, some of you know what I mean!

Det märktes att en stor del av sundsvallspubliken istället valt att åka till Hudiksvall där det bjöds nonstop med Shake och Zlips, obegripligt i mina ögon med tanke på att till Hudiksvall kan man åka och dansa var eller varannan helg medan det är sällan som det bjuds dans i Erikslund. En större mångfald vad gäller aktiva dansställen förutsätter att fler vågar gynna de mindre arrangörerna. LEJONDANS tar stark ställning under slogan "Låt fler dansställen leva", med underrubrik "Från Folkpark till Loge" (jmf "från Slott till Koja")!

Totalt sett hade jag en riktigt kul kväll, ingen historisk kväll men klart godkänt!

Jag körde från Östersund (Optand), Maria E., Marie N., Cissi S. och Maria H. åkte med. Fikapaus tog jag vid 23:15 och Emelie gjorde mig då sällskap. Fikautbudet var klart godkänt, likväl som fikapriserna.